Av Leo Donkersley. 8 september 2026.
Därför kan det vara bättre att välja sin utrustning med omsorg – och använda den länge.
Det är något tillfredsställande med utrustning som man använder mycket. Utrustning som får följa med länge.
En kniv som har lagat dussintals måltider. En läderslida som har mörknat av användning. En kuksa med minnen från varje lägerplats.
Vi uppmuntras hela tiden att gå vidare till nästa modell. En större TV med fler funktioner. En bättre telefon.
Men tänk om vi inte gjorde det? Tänk om vi valde att köpa mindre? Att ta bättre hand om det vi köper? Att använda det i många år?
Pris är inte samma sak som värde
Nu skulle man kunna hävda att även detta är ett marknadsföringsbudskap. Och det är helt rätt att vara skeptisk. Casström tillverkar trots allt friluftsutrustning. Men det här handlar egentligen inte om pris. Det handlar om värde.
Vissa prisvärda verktyg är riktigt bra. Vissa dyra saker kanske inte alls passar dig.
Frågan är inte bara vad något kostar.
Det handlar om huruvida det gör jobbet du behöver att det ska göra – och hur länge det kan fortsätta göra det.
En bra friluftsprodukt förtjänar sin plats genom att vara användbar. Om du använder den regelbundet, förstår hur den fungerar och tar hand om den på rätt sätt, kan värdet räcka långt längre än dagen du köpte den.
Kanske är den bättre frågan inte:
"Vilket är det billigaste alternativet?"
Utan:
"Vad kommer jag fortfarande att använda om fem eller tio år?"
Välj saker som är värda att behålla
Jag har köpt dyr utrustning som inte har fungerat för mig, och jag har köpt billig utrustning som har varit en ren katastrof.
En sak vet jag i alla fall: när du är ute i naturen måste du kunna lita på din utrustning.
Den behöver inte vara den senaste modellen eller ha en lång lista med funktioner. Men den ska kunna göra jobbet du behöver – och fortsätta göra det under lång tid.
Jag har ullunderställ från Woolpower som är nästan femton år gamla. De håller fortfarande. De var dyra när jag köpte dem, men herregud – vilken bra affär de har varit genom åren.
Att hålla användbara saker i bruk längre är ett mer ansvarsfullt sätt att konsumera. Ju längre något fortsätter att vara användbart, desto mer sällan behöver det ersättas.
Men hållbarhet handlar om mer än att minska avfall.
Ett verktyg eller ett plagg som följer med dig länge ger dig tid att lära känna det. Du lär dig hur det fungerar. Du upptäcker dess styrkor och begränsningar. Du lär dig hur du får ut det bästa av det.
Med tiden blir något som en gång bara var ett köp något välbekant.
Ta hand om din utrustning – och se den förändras
Naturmaterial kommer inte att se likadana ut för alltid, och det är en av anledningarna till att jag gillar naturmaterial.
Kniven med patina. Det mörknade lädret. Kepsen med svettmärken. Kaffepannan svart av sot.
När min utrustning börjar förändras i utseende är det ett tecken på att jag faktiskt använder den. Att den får vara med och göra sina timmar ute.
Och i gengäld är du skyldig din utrustning lite av din tid också. Ta hand om den. Vårda den. Med tiden utvecklar du en relation till den.
Det finns något tryggt med utrustning som har åldrats. Och det handlar inte bara om den romantiska tanken att utrustningen berättar historien om dina äventyr och resor. Det är praktiskt också.
Du vet vad den klarar av, och det ger dig självförtroende ute i naturen.
Bygg upp din utrustning med tiden
Jag har gjort misstag. Jag har lockats av en och annan ”fyndvara” som senare visade sig vara helt värdelös.
Dragkedjor, till exempel, är en grej för mig. Nu för tiden är jag nästan besatt av att köpa kläder med bra dragkedjor. Man får inte den besattheten utan att först ha fällt några tårar!
Jag kommer att tänka på ett citat som ofta tillskrivs John Ruskin. Jag har ingen aning om han faktiskt sa det eller inte, men formuleringen har fastnat hos mig:
”Det är oklokt att betala för mycket, men det är värre att betala för lite. När du betalar för mycket förlorar du lite pengar – det är allt. När du betalar för lite förlorar du ibland allt, eftersom det du köpte inte klarade av det som det var köpt för att göra.”
Naturligtvis finns det ingen anledning att köpa allt på en gång.
En av nöjena är att bygga upp sin utrustning med tiden, tills man kommer till en punkt där varje sak har förtjänat sin plats i ryggsäcken.
Behåll det som fungerar och lämna resten. För mig är det en del av det roliga med varje tur – att skala ner utrustningen tills den är både effektiv och personlig.
En kniv jag litar på. En kuksa jag tycker om. En ryggsäck som sitter bra.
Allt måste förtjäna sin plats.
Lagom, inte för mycket
Det finns en skandinavisk idé som ofta förknippas med lagom: inte för mycket, inte för lite, utan precis tillräckligt.
Jag har alltid tyckt att det är ett ganska bra sätt att tänka kring friluftsutrustning.
Du behöver inte alla tänkbara verktyg. Och du behöver inte nödvändigtvis ersätta något bara för att det börjar se lite slitet ut i kanterna.
Ju mer tid du tillbringar ute, desto mer lär du dig vad lagom betyder för just dig.
Ett enkelt och praktiskt val
Jag tror inte att alla behöver den dyraste utrustningen. Och jag tror inte heller att det finns ett perfekt val för alla.
Nu för tiden försöker jag köpa utrustning som passar det jag behöver den till. Jag tar hand om saker som behöver underhållas och reparerar när det är praktiskt möjligt. Och om något fortfarande har mycket liv kvar, fortsätter jag att använda det.
Med tiden kan det förändra relationen vi har till de saker vi äger.
Vattenkokaren hemma hos mig är en enkel modell. Nu finns det vattenkokare med fler knappar och sensorer än jag skulle veta vad jag skulle göra med.
Jag gillar prylar. Om jag ska vara ärlig skulle jag gärna vilja ha en av de nya.
Men vattenkokaren vi har fungerar fortfarande alldeles utmärkt.
Så tills vidare fortsätter jag att använda den.
Köp mindre. Välj rätt. Använd det i många år.
*************************
Leo Donkersley bor i södra lappland och arbetar för Casström. Han är en passionerad friluftsmänniska – även om han kanske är mer glad campare än hardcore-survivalist – och tillbringar så mycket tid som möjligt med att utforska skogen.