Beredskapsveckan 2026 – 21–27 september
Beredskapsveckan genomförs varje år i vecka 39 och är ett sätt att uppmärksamma just detta – att vi alla kan göra något för att vara bättre förberedda om samhället utsätts för en allvarlig störning. I år pågår Beredskapsveckan 21–27 september.
Vi är vana vid att saker fungerar.
Vi vrider på kranen och får vatten. Vi trycker på en knapp och lamporna tänds. Vi handlar mat när kylskåpet är tomt, laddar telefonen och lagar middag på spisen.
Det är lätt att glömma hur mycket av vardagen som bygger på att allt detta fungerar.
Men vad händer när det inte gör det?
Ett längre strömavbrott. Problem med vattenförsörjningen. Internet eller mobilnätet som ligger nere. En kall vinterdag när värmen försvinner.
Det är då beredskap blir något mer än en checklista.
Det handlar om att kunna lösa problem när det vanliga inte längre fungerar.
Foto: Henrik Bodin
Börja med det du redan kan
För den som tycker om friluftsliv är mycket av tänket kring beredskap redan bekant.
Vi lär oss att göra upp eld, laga mat utan ett vanligt kök, hålla värmen, hitta vägen och använda enkla verktyg. Vi lär oss att planera för väder och att klara oss med det vi har.
Det är samma grundläggande tänkande som kan vara användbart hemma.
Inte för att vi ska leva som om vi befinner oss i vildmarken – utan för att vi ibland kan behöva göra sådant som vi normalt låter samhällets infrastruktur göra åt oss.
Vad är ditt alternativ?
Om elen försvinner – hur får du ljus och värme?
Om spisen inte fungerar – hur lagar du mat?
Om vattnet försvinner – var får du vatten?
Om telefonen laddar ur – hur får du viktig information?
Beredskap börjar ofta med att ställa just de frågorna.
Vatten – det viktigaste först
Vatten är en bra plats att börja på.
Vid en allvarlig störning kan det vara svårt att få vatten ur kranen. Myndigheten för civilt försvar rekommenderar att man räknar med ungefär 3–5 liter vatten per person och dygn för att kunna dricka, laga mat och sköta den enklaste hygienen.
Det betyder inte att du måste köpa en massa vatten på en gång.
Börja med några rena dunkar eller flaskor som är avsedda för vatten. Förvara dem mörkt och svalt och kontrollera vattnet regelbundet. Har du husdjur behöver du förstås tänka på deras vatten också.
Kommunen kan ordna platser där vatten delas ut om den vanliga vattenförsörjningen slutar fungera. Men då behöver du fortfarande kunna klara dig hemma tills du kan hämta vatten.
Ett enkelt tips är också att ha några vattenflaskor i frysen. De fungerar som kylklampar vid ett strömavbrott och kan ge dig dricksvatten när isen har smält.
Håll värmen
I Sverige är värme särskilt viktigt.
Om strömmen går under vintern kan temperaturen inomhus sjunka ganska snabbt. Samla familjen i ett rum, stäng till resten av bostaden och använd filtar, sovsäckar, liggunderlag och varma kläder för att behålla värmen.
Ullkläder, mössa, handskar och ordentliga strumpor tar inte mycket plats men kan göra stor skillnad.
Det är också bra att fundera på hur du skulle kunna laga mat eller få värme utan el. Ett stormkök eller annat alternativ kan vara användbart – men bara om du vet hur det ska användas och följer säkerhetsanvisningarna.
Kunskap är en viktig del av utrustningen.
Mat – tänk vardag, inte katastrof
Du behöver inte bygga upp ett lager med mat som du aldrig äter.
Börja med sådant du redan använder och tycker om, men välj gärna mat som håller länge och kan förvaras i rumstemperatur.
Ris, pasta, gryn, knäckebröd, konserver, bönor, linser, nötter, jordnötssmör, matolja och torkad frukt är några exempel. Mat som går snabbt att laga och inte kräver mycket vatten eller energi är extra praktisk.
Ett enkelt sätt att bygga upp ett lager är att köpa en eller två extra varor varje gång du handlar.
Efter ett tag har du en buffert utan att behöva göra ett stort inköp.
Foto: Henrik Bodin
Information när mobilen inte fungerar
Vid en kris behöver du kunna få information från myndigheter och hålla kontakt med familj och vänner.
En batteridriven radio, eller en radio som kan laddas med vev eller solcell, kan därför vara bra att ha. Ha också extra batterier och en laddad powerbank.
Skriv gärna ner viktiga telefonnummer på papper.
Och fundera på en enkel sak tillsammans med familjen:
Var träffas vi om vi inte kan ringa varandra?
Det kan vara en mycket enkel plan – men det är bättre att ha tänkt igenom den innan något händer.
När toaletten inte fungerar
Det är kanske inte det roligaste att tänka på, men det är en del av beredskapen.
Om vattenförsörjningen slutar fungera kan du inte räkna med att kunna spola toaletten som vanligt.
Ha därför toalettpapper, våtservetter, handsprit och soppåsar hemma. En hink med lock och material som sågspån eller strö kan också vara användbart.
Följ alltid kommunens information om hur avfall ska hanteras vid en störning.
Foto: Henrik Bodin
Glöm inte det lilla
Mycket av det som är användbart i en kris tar väldigt lite plats.
En pannlampa eller ficklampa. Extra batterier. Första hjälpen. En konservöppnare. Tändstickor och tändmaterial. En powerbank. Kontanter. Hygienartiklar.
Har du mediciner som du är beroende av är det också klokt att planera så att du har ett tillräckligt lager hemma.
Och bilen? Försök att inte låta bränsletanken gå helt tom. Har du en elbil är det värt att tänka på samma sak med laddningen.
Kontanter är fortfarande användbara
Om betalningssystemen ligger nere kan det bli svårt att använda kort eller digitala betalningar.
Därför är det klokt att ha lite kontanter hemma, gärna i olika valörer, samtidigt som du behåller andra sätt att betala.
Det handlar inte om att förvänta sig katastrof.
Det handlar om att ha ett alternativ.
Utrustning hjälper – kunskap gör skillnaden
Det här är kanske den del av beredskap som ligger närmast Casström.
En kniv är ett verktyg. Ett stormkök är ett verktyg. En yxa, kompass eller ficklampa likaså.
Men utrustningen i sig löser inte problemet.
Det är kunskapen om hur den används som gör den värdefull.
Att kunna göra upp eld med ett tändstål. Att kunna tälja fram torrt tändmaterial. Att kunna laga en enkel måltid över ett stormkök. Att kunna läsa en karta när telefonen inte längre hjälper dig.
Det är färdigheter som blir bättre genom att användas.
Och det är kanske den bästa formen av beredskap: att inte bara samla på sig saker, utan att faktiskt kunna använda dem.
Börja smått
Beredskap behöver inte börja med en stor inköpslista.
Börja hemma och gå igenom ett enkelt scenario:
Strömmen går i morgon – och kommer inte tillbaka på tre dagar.
Vad behöver du?
Vad har du redan?
Vad saknas?
Kanske behöver du mer vatten. Kanske några extra batterier. Kanske ett sätt att laga mat utan el. Kanske är det dags att plocka fram stormköket och faktiskt använda det.
Eller så inser du att du redan har det mesta – men att du inte riktigt vet var sakerna finns eller hur de fungerar.
Det är också beredskap.
Foto: Henrik Bodin
Beredskap handlar inte om att förvänta sig det värsta
För oss handlar beredskap mindre om att försöka förutse katastrofer och mer om att vara bekväm med att lösa problem.
Att kunna använda det man har.
Att kunna anpassa sig.
Att ha ett alternativ när det vanliga inte fungerar.
Det är samma tänkande som gör friluftsliv så givande.
Och det är kanske därför många av de färdigheter vi lär oss ute i naturen också har en självklar plats i vår beredskap hemma.
Så under Beredskapsveckan – och egentligen vilken vecka som helst – kan du börja med något enkelt.
Titta runt hemma.
Tänk igenom vad som skulle hända om elen, vattnet eller kommunikationen försvann.
Vad skulle du göra om det vanliga slutade fungera?